|
Här kommer det fortlöpande läggas ut korta fakta inom hästutfodring. Håll utkik!När hästen själv får välja ättider! Hästar på bete ägnar 14-16 timmar per dygn åt att äta och frivilliga uppehåll på mer än 3-5 timmar är sällsynta. Födointaget fördelas vanligen på 15-20 mål per dygn, med mellanperioder bestående av vila eller sociala interaktioner. Hästar som hålls på stall med fri tillgång på foder, uppvisar liknande mönster som den betesgående hästen i sitt foderintag. Forskningsstudier har visat att hästar på stall som erbjöds fri tillgång på hö spenderade 53 % av dygnet åt att äta och foderintaget delades upp på 8-14 mål/dag. Hästar som hålls på stall tenderar alltså att minska antalet mål per dygn jämfört med hästar på bete. Detta har antagligen att göra med att fodret är mer lättåtkomligt och hästen blir därmed mätt snabbare. Väg dina fodermedel! Det är viktigt att skilja på volym och vikt när man utfodrar. Om du har räknat ut att din häst behöver 1 kg av ett kraftfodermedel så måste du ta reda på hur stor mängd detta är. Använd en vanlig hushållsvåg och ta reda på hur mycket en liter väger. Havre kan skilja mycket i litervikt mellan olika skördar. Normalt så väger havren mellan 0,5-0,6 kg/liter, men detta gäller endast hel havre. Om havren är krossad så väger den betydligt mindre per liter och du måste ge större mängd. Även mineralfoder skiljer i vikt, särskilt mellan granulat och pelleterat. Använd därför inte mineralmått som tillhör ett annat fabrikat än det du tänkt använda, utan att först ta reda på att de har jämförbar vikt. Selentillskottet Tokosel har utgått! Detta är en något gammal nyhet då Tokosel togs bort ur Apotekets sortiment redan 2010, men det kommer fortfarande in en hel del frågor om vad man nu ska använda istället. Tokosel var ett relativt billigt sätt att tillgodose hästens selenbehov utan att behöva överutfodra med övriga mineraler. I Sverige behöver alla hästar någon form att selentillskott. Det beror på att våra marker är fattiga på mineralämnet och därmed blir också innehållet i grovfodret mycket lågt. Selen finns därför tillsatt i de flesta mineralblandningar och färdigfoder. Många hästar har dock inte behov att dessa produkter och då måste man ge selen separat. Som med alla tillskott finns det ett stort urval av produkter att välja mellan, men priset per mg selen varierar kraftigt. Ett av de billigaste alternativen är Selevitan som man köper på Apoteket (oftast beställningsvara), den minsta förpackningen på 500mg är receptfri. Har man flera hästar är det mer lönsamt att köpa en större förpackning mot recept. Koncentrationen av selen är hög i Selevitan, så burken är mycket dryg.Analysera ditt grovfoder Nu är de flesta hästar installade och om du inte redan har en analys på ditt grovfoder är det hög tid att ordna det nu. En analys av energi, protein och mineraler i hö eller hösilage kostar från 500kr. Ska fodret användas till flera hästar blir det inte mycket pengar utslaget per häst. Denna summa kan du lätt tjäna in på att du slipper utfodra lite extra för att vara säker på att din häst får i sig alla näringsämnen den behöver. Det är mycket vanligt att grovfodret inndhåller för lite protein i förhållande till energi och om du inte kompenserar detta underskott med något proteinrikt fodermedel så kommer din häst inte kunna sätta muskler som den ska och i värsta fall kommer den istället tappa muskulärt. När detta väl skett inser de flesta att hästen behöver mer protein men då kan det ta lång tid att bygga upp den förlorade muskulaturen igen. För växande hästar kan stora underskott även få negativa konsekvenser för hästens hållbarhet. Om mineralbehovet är täckt är helt omöjligt att avgöra genom att titta på hästen, utan analys blir alla tillskott av mineraler en ren chansning. Var noga med att ta ut ett representativt foderprov. Från hö i småbal är detta enkelt, öppna 5-10 balar och ta försiktigt ut en liten näve hö från deras mitt. Att ta foderprov från hösilage kräver lite mer planering, enklast är att ta prov från 5 balar efterhand som de ska användas. I väntan på att du har öppnat minst 5 balar förvarar du dina prover i frysen.Höstbetets näringsinnehåll! Hösten börjar göra sig påmind och många har kanske redan stallat in sina hästar. Betessässongen är dock ännu inte helt tillända. Gräset tillväxer styrs av temperatur och dagslängd, sålunda avtar tillväxten på hösten, men så länge temperaturen överstiger +5 grader så sker en viss tillväxt. På ett misskött förvuxet bete är näringsinnehållet nu mycket lågt, men näringsinnehållet i det korta gröna gräset är fortfarande relativt högt. Den vuxna hästen som går på ett välskött bete som ger tillräcklig avkastning för att hålla hästen i gott hull kan man utgå från får sitt behovet av protein, mineraler (undantaget selen och natrium) och vitaminer är täckt så länge gräset fortfarande tillväxer. Se upp för fång på sensommaren! Fång är ett inflamatoriskt tillstånd hos hästen som
framförallt drabbar lamellerna i hovarna. Det finns tre varianter av fång;
förlossningsfång, belastningsfång och utfodringsrelaterad fång,
varav den sistnämnda är klart vanligast. När det kommer regn efter en period av torka sätter gräset fart och börjar växa igen. Det späda gräset är liksom vårgräset mycket näringsrikt. För tarmfloran innebär detta ett hastigt foderbyte. Har man en häst som är känslig bör man därför vara extra observant under denna period och eventuellt begränsa betestillgången för en tid. Mineraltillskott på bete! Ett välskött bete som inte tillåts bli
förvuxethar ett mycket högt näringsinnehåll. Generellt kan man räkna med att om betet
är av tillräckligt bra kvalitet för att tillgodose hästens energibebov så behövs inte heller
något tillskott av mineraler eller vitaminer med två undantag. Mineralämnena natrium och selen. Natriumbehovet
täcks med salt, ofta räcker det med att hästen har fri tillgång till saltsten för att den
själv ska reglera behovet. Detta gäller dock inte alla hästar, en del använder inte saltstenen
ochoch hästar som tränas och därmed svettas mycket orkar inte slicka i sig den mängd salt de behöver.
I dessa fall måste löst salt tillföras ifoder eller vatten. Har hästar förmåga att själva välja foder med rätt näringsinnehåll? Hästar,
liksom de flesta andra djur, har liten förmåga att själva välja ut en diet
med rätt sammansättning av näringsämnen då de fritt får välja mellan ett
antal erbjudna fodermedel. Av de domesticerade djuren är det förmodligen
grisen som har bäst förmåga att på detta sätt komponera en väl sammansatt
foderstat. En viss förmåga att känna av vad kroppen behöver finns dock
även hos hästen, vilket tyder på att det måste finnas någon fysiologisk
kontrollåtgärd som styr djurets foderval. Djurens intag av olika mineralfodermedel anses idag av de flesta forskare till största delen bero på smaklighet och tillgänglighet, istället för att djuren skulle känna behov efter något specifikt mineralämne. Det är därför av största vikt att hästen erbjuds en väl sammansatt foderstat. Hittills är det bara natrium som det med säkerhet går att säga att hästar har aptit för, men bara till en viss gräns. Då salthalten i en foderblandning överstiger 8 % minskar det totala foderintaget drastiskt. Viktigt med rent vatten! Hästens magsäck rymmer endast 8-15 liter och för att hästen ska kunna få i sig tillräckligt stora mängder foder tillåts därför skrymmande foder att snabbt passera genom magsäcken och transporteras vidare till grovtarmen. För att ytterligare öka kapaciteten på magsäcken hålls torrsubstanshalten på en hög nivå och dricksvatten blandas aldrig med dess innehåll, utan rinner snabbt igenom. Dricksvattnet kommer därför aldrig i kontakt med den sura bakteriehämmande magsaften. Därmed ökar risken för störningar i digestionskanalen vid intag av otjänligt dricksvatten. |